{"id":255,"date":"2019-11-25T14:01:30","date_gmt":"2019-11-25T14:01:30","guid":{"rendered":"http:\/\/additio.se\/?page_id=255"},"modified":"2019-12-02T17:05:19","modified_gmt":"2019-12-02T17:05:19","slug":"lathund","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/additio.se\/?page_id=255","title":{"rendered":"Ordlista"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Grafisk ordlista<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Grafisk ordlista<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

A<\/h2>

ACROBAT READER \u2013 Program som beh\u00f6vs f\u00f6r att kunna l\u00e4sa PDF-filer. Kan h\u00e4mtas hem kostnadsfritt fr\u00e5n Adobe Acrobats hemsida. www.adobe.com.<\/p>

ACROBAT DISTILLER \u2013 Program f\u00f6r att skapa pdf-filer fr\u00e5n en postscriptfil.<\/p>

AKROMATISK F\u00c4RGSEPARATION (GCR) \u2013 F\u00e4rgm\u00e4ngden av cyan, magenta och gult minskas i m\u00f6rka partier och ers\u00e4tts med motsvarande m\u00e4ngd svart. Anv\u00e4nds bl a i dagspress och obestruket papper.<\/p>

ALTARSK\u00c5P \u2013 En trycksak falsas till en 6- eller 8-sidig folder s\u00e5 att tv\u00e5 flikar viks ut fr\u00e5n mitten.\u00a0<\/p>

ANFANG \u2013 Dekorativ extra stor bokstav i b\u00f6rjan av textstycke.<\/p>

ARKIVBEST\u00c4NDIGHET \u2013 Ett m\u00e5tt p\u00e5 livsl\u00e4ngd och h\u00e5llbarhet hos ett papper.<\/p>

ARKOFFSET \u2013 Tryckmetod f\u00f6r att trycka p\u00e5 papper i arkformat.<\/p>

ARKPRESS \u2013 Tryckpress konstruerad f\u00f6r att trycka p\u00e5 papper i arkformat.<\/p>

A-SERIEN \u2013 Ett europeiskt standardformat f\u00f6r papper. Anges i bredd x h\u00f6jd.<\/p>

AO 841 x 1189 mm<\/p>

A1 594 x 841 mm<\/p>

A2 420 x 594 mm<\/p>

A3 297 x 420 mm<\/p>

A4 210 x 297 mm<\/p>

A5 148 x 210 mm<\/p>

A6 105 x 148 mm<\/p>

A7 74 x 105 mm<\/p>

A8 52 x 74 mm<\/p>

A9 37 x 52 mm<\/p>

A10 26 x 37 mm<\/p>

B<\/h2>

BESTRUKET PAPPER \u2013 Papper med ytskikt f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra slitstarkheten och tryckbarhet.<\/p>

BIGNING \u2013 \u201dKn\u00e4cker\u201d fibrer i pappret p\u00e5 h\u00f6gre gramvikter. Underl\u00e4ttar falsning.<\/p>

BILDBEHANDLING \u2013 Att skapa, bearbeta, f\u00f6r\u00e4ndra eller retuschera bilder i datorn.<\/p>

BILDELEMENT \u2013 Kallas \u00e4ven f\u00f6r pixel. En digital bild eller bildsk\u00e4rms minsta visuella best\u00e5ndsdel.<\/p>

BILDFORMAT \u2013 F\u00f6r bilder finns ett stort antal format, s\u00e5v\u00e4l pixel- som objektbaserade. TIFF \u00e4r t ex. ett generellt pixelbaserat format. Ritprogram som bygger p\u00e5 objekt anv\u00e4nder objektbaserande format t ex. EPS.<\/p>

BILDRETUSCH \u2013 Manipulation eller bildbehandling f\u00f6r att anpassa, \u00e4ndra och f\u00f6rb\u00e4ttra bilder.<\/p>

BILDUPPL\u00d6SNING \u2013 Informationst\u00e4theten i en digital bild, m\u00e4ts i dpi (dots per inch). Tumregeln \u00e4r att en bild b\u00f6r ha 300 dpi uppl\u00f6sning i 100%. Bildsk\u00e4rmsuppl\u00f6sning \u00e4r 72 dpi och anv\u00e4nds f\u00f6r bilder publicerade p\u00e5 webben.<\/p>

BIND-IN CARD Kupongannons med separat kupong som trycks p\u00e5 avvikande papperskvalitet och binds in i tidningen eller h\u00e4ftas fast p\u00e5 annat s\u00e4tt<\/p>

BINDNING \u2013 N\u00e4r flera ark ska s\u00e4ttas ihop till en trycksak. Exempelvis limbindning eller klammerh\u00e4ftning.<\/p>

BLANKS \u2013 F\u00f6rtryckta ark, till exempel brevpapper med f\u00f6rtryckt logotyp och brevfot, d\u00e4r man i efterhand kan trycka till mer bild och text. Brukar \u00e4ven kallas brevstomme.<\/p>

BLINDPR\u00c4GLING \u2013 Relieftryck som p\u00e5minner om blindskrift. Trycket h\u00f6js upp eller trycks ner i pappret hj\u00e4lp av en klich\u00e9.<\/p>

BL\u00c5KOPIA \u2013 Gammal form av provtryck f\u00f6r att kontrollera utskjutningen. Idag anv\u00e4nder man termen plotter och den \u00e4r digitalt utskriven.<\/p>

BROSCHYR \u2013 Ett antal vikta blad lagda tillsammans och sammanh\u00e4ftade.<\/p>

BULK \u2013 Tjockleken eller volymen p\u00e5 pappret. Ber\u00e4knas genom att dela tjockleken med ytvikten.<\/p>

BULK – Kan \u00e4ven vara\u00a0 huvudupplagan i en kampanj. Den st\u00f6rsta och s\u00e4kraste testdelen i en kampanj Dvs den del av upplagan i en kampanj som inte \u00e4r kontroll eller\u00a0 tester\u00a0<\/p>

C<\/h2>

C-SERIEN \u2013 Standardformat f\u00f6r kuvert. De vanligaste formaten: C4 229 x 324 mm, C5 162 x 229 mm och C6 114 x 162 mm<\/p>

C-serien Standardformat f\u00f6r kuvert, Finns i varianterna:<\/p>

CO 917 x 1297 mm<\/p>

C1 648 x 917 mm<\/p>

C2 458 x 648 mm<\/p>

C3 324 x 458 mm<\/p>

C4 229 x 324 mm<\/p>

C5 162 x 229 mm<\/p>

C6 114 x 162 mm<\/p>

C7 81 x 114 mm<\/p>

C8 57 x 81 mm<\/p>

CGP \u2013 Certifierad Grafisk Produktion som kontrollerar kvalit\u00e9n och certifierar tryckeriers tryckproccess.<\/p>

CICERO \u2013 Typografisk m\u00e5ttenhet. 1 cicero = 12 punkter = 4,513 mm.<\/p>

CMYK \u2013 Den grafiska industrins beteckning p\u00e5 f\u00e4rgskalan. Bokst\u00e4verna st\u00e5r f\u00f6r Cyan (bl\u00e5), Magenta (r\u00f6d), Yellow (gul) och Key color (svart).<\/p>

CTP \u2013 Computer to Plate (dator till pl\u00e5t), en nyare tryckteknik d\u00e4r mellansteget med film vid pl\u00e5tframst\u00e4llning f\u00f6rbig\u00e5s. Ist\u00e4llet s\u00e4nds digital information.<\/p>

CYAN \u2013 Bl\u00e5 f\u00e4rg som ing\u00e5r i Europa skalan.<\/p>

D<\/h2>

DEKORF\u00c4RG \u2013 F\u00e4rdigblandad tryckf\u00e4rg i speciella kul\u00f6rer (Pantone-f\u00e4rger).Ofta komplement till svart.<\/p>

DENSITET \u2013 Ett materials f\u00f6rm\u00e5ga att absorbera ljus, tex tonomf\u00e5nget.<\/p>

DIGITALTRYCK \u2013 Tryckmetod d\u00e4r originalet \u00f6verf\u00f6rs direkt fr\u00e5n dator till pappret.<\/p>

DJUPSVART \u2013 N\u00e4r man kompletterar svart f\u00e4rg med ca 40 % cyan och\/eller magenta f\u00f6r att uppn\u00e5 en m\u00f6rkare och djupare svart kul\u00f6r.<\/p>

DPI \u2013 Dots per inch, anger utskriftsuppl\u00f6sningen p\u00e5 bland annat skrivare. Ju h\u00f6gre Dpi, ju klarare bild och fler f\u00e4rger.<\/p>

DRAGSPELSFALSNING \u2013 Vikning av en folder med flera parallella veck (precis som ett dragspel). se falsning.<\/p>

DUBBELSIDIGT PAPPER \u2013 Ett papper d\u00e4r b\u00e5da sidor har samma ytegenskaper till skillnad fr\u00e5n enkelsidigt papper.<\/p>

DUMMY \u2013 Prov som visar den tillt\u00e4nkta trycksakens form, papperskvalitet och omf\u00e5ng. G\u00f6rs oftast f\u00f6r hand.<\/p>

DUPLEXBILD \u2013 Bild i tv\u00e5f\u00e4rgstryck, ofta svart och en dekorf\u00e4rg. Finns \u00e4ven Triplex (svart och tv\u00e5 dekorf\u00e4rger) samt Quadroplex (svart och tre dekorf\u00e4rger).<\/p>

E<\/h2>

EFTERBEHANDLING \u2013 Arbetet med trycksaken efter sj\u00e4lva tryckningen tills den \u00e4r helt f\u00e4rdig. Exempel \u00e4r sk\u00e4rning, falsning, inplastning, bindning och adressering.<\/p>

ENKELSIDIGT PAPPER \u2013 Ett papper som har olika ytegenskaper p\u00e5 fram- och baksida, exempelvis vykort (bestruken motivsida och obestruken sida att skriva p\u00e5).<\/p>

EPS \u2013 Encapsulated Postscript, ett vanligt f\u00f6rekommande filformat f\u00f6r digitala bilder.<\/p>

EUROPASKALAN \u2013 Normer f\u00f6r hur CMYK-f\u00e4rgerna ska anv\u00e4ndas vid fyrf\u00e4rgstryck.<\/p>

F<\/h2>

FADENSIEGEL-BINDNING \u2013 En metod d\u00e4r b\u00e5de limbindning och tr\u00e5dbindning anv\u00e4nds.<\/p>

FALSKA UPPSLAG \u2013 Ett uppslag mellan tv\u00e5 sidor i en trycksak som inte best\u00e5r av ett helt ark, ett s\u00e5 kallat \u00e4kta uppslag, utan utg\u00f6rs av sidor av tv\u00e5 olika ark. Falska uppslag f\u00f6rsv\u00e5rar att bilder placeras tv\u00e4rs \u00f6ver uppslaget.<\/p>

FALSM\u00c4RKEN \u2013 Speciella m\u00e4rken som anger var tryckarket skall falsas.<\/p>

FALSNING \u2013 Metod f\u00f6r att vika pappersarken i trycksaker.\u00a0<\/p>

FIBERRIKTNING \u2013 Beskriver den riktning l\u00e4ngs vilken majoriteten av fibrerna i papperet ligger, samma riktning som papperet har producerats i. Det \u00e4r viktigt att trycksaken falsas l\u00e4ngs med papperets fiberriktning vid val av tjockare papper. Annars spricker pappret i ryggen.<\/p>

FLERA UPP \u2013 Utskjutning d\u00e4r man l\u00e4gger upp samma sida flera g\u00e5nger p\u00e5 ett tryckark, t ex vid tryck av visitkort.<\/p>

FLERA UR \u2013 Utskutningsvarianterna omkast och stj\u00e4lpark inneb\u00e4r att man placerar en prima- och sekunda-utskjutning mitt emot varandra p\u00e5 tryckarket och sen trycker man det p\u00e5 ena sidan av tryckarket. D\u00e4refter v\u00e4nder man p\u00e5 arket och trycker med samma tryckpl\u00e5t p\u00e5 andra sidan. D\u00e5 f\u00e5r man ut dubbelt s\u00e5 m\u00e5nga likadana trycksaker p\u00e5 bara ett intag.<\/p>

FL\u00d6DA OM \u2013 N\u00e4r radfallet i ett dokument o\u00f6nskat f\u00f6r\u00e4ndras, till exempel vid byte av font.<\/p>

FOLDER \u2013 En typ av trycksak som best\u00e5r av ett ark som har vikts ett antal g\u00e5nger.<\/p>

FOLIERING \u2013 Man pressar fast en tunn folie, oftast guld- eller silver, p\u00e5 en trycksak med hj\u00e4lp av en varm klich\u00e9st\u00e4mpel.<\/p>

FONT \u2013 Engelska uttrycket f\u00f6r teckensnitt. (se teckensnitt)<\/p>

FORMAT \u2013 Storlek eller rymd p\u00e5 en trycksak.<\/p>

FRIL\u00c4GGNING \u2013 Framh\u00e4va ett bildobjekt genom att ta bort bakgrunden. Kan \u00e4ven kallas vinjettera.<\/p>

FRIPASSAGERARE \u2013 Trycksak eller \u00f6vrig bilaga som f\u00f6ljer med i ett utskick.\u00a0<\/p>

FR\u00c4SNING \u2013 Man slipar bort n\u00e5gra mm och rugga upp ytan f\u00f6r att limmet ska f\u00e4sta b\u00e4ttre p\u00e5 ryggen av ett bokblock, som ska f\u00f6rses med ett omslag.<\/p>

FTP \u2013 File Transfer Protocol, ett s\u00e4tt att \u00f6verf\u00f6ra exempelvis original via webben.<\/p>

FYRF\u00c4RGSSEPARATION \u2013 F\u00e4rger m\u00e5ste delas\/separeras innan de trycks, d\u00e4rf\u00f6r delas de upp i de fyra olika tryckf\u00e4rgerna CMYK.<\/p>

F\u00c4RGM\u00c4NGD \u2013 Den totala m\u00e4ngd f\u00e4rg, m\u00e4tt i procent, som trycks p\u00e5 ett visst papper i en viss tryckprocess.<\/p>

F\u00c4RGM\u00c4TTNAD \u2013 Intensitet hos en f\u00e4rg. Om en bild \u00e4r m\u00e4ttad \u00e4r f\u00e4rgerna i den starka.<\/p>

F\u00c4RGPROFIL \u2013 En digital fil med inst\u00e4llningar f\u00f6r hur f\u00e4rgv\u00e4rden ska anv\u00e4nds vid sk\u00e4rmvisning, pl\u00e5tframst\u00e4llning, utskrifter och tryck. Varje tryckerier har olika profiler f\u00f6r olika papperskvaliteter, men de vanligaste \u00e4r Fogra 39 f\u00f6r bestruket papper och Fogra 29 f\u00f6r obestruket papper.<\/p>

F\u00c4RGRYMD \u2013 En tredimensionell skala av f\u00e4rger som matematiskt r\u00e4knar ut f\u00e4rger som syns eller g\u00e5r att skriva ut.<\/p>

F\u00c4RGSTICK \u2013 En o\u00f6nskad f\u00e4rgton tar \u00f6verhanden i en bild (t ex magentastick).<\/p>

F\u00d6NSTERKUVERT \u2013 Kuvert med genomskinligt f\u00f6nster f\u00f6r adress. H2 betyder att f\u00f6nstret \u00e4r h\u00f6gerst\u00e4llt och V2 v\u00e4nsterst\u00e4llt\u00a0<\/p>

G<\/h2>

GEMENER \u2013 Sm\u00e5 bokst\u00e4ver. Motsatsen till versaler.<\/p>

GIF \u2013 Bildformat som anv\u00e4nds fr\u00e4mst p\u00e5 webben.<\/p>

GL\u00c4TTAT PAPPER (COATED) \u2013 Ett bestruket papper vars yta belagts med fyllnadsmedel f\u00f6r att uppn\u00e5 en h\u00f6gre tryckkvalitet. Bestrykningen ger en sl\u00e4tare och glansigare yta vilket \u00e4ven g\u00f6r att papperet st\u00e5r emot fukt b\u00e4ttre. L\u00e4mpar sig fr\u00e4mst vid tryck av bilder.<\/p>

GRAD \u2013 Typografiskt m\u00e5tt p\u00e5 bokst\u00e4ver som anges i punkter.<\/p>

GRIPKANT \u2013 Den kant p\u00e5 pappersarket som tryckpressens f\u00f6rgripare\/griparm tar tag i n\u00e4r papperet matas in i tryckpressen.<\/p>

GROTESK \u2013 J\u00e4mntjock teckenstil, utan klackar.<\/p>

H<\/h2>

HALVTONSBILD \u2013 En bild som inneh\u00e5ller olika toner av gr\u00e5tt.<\/p>

HELORIGINAL \u2013 Original f\u00e4rdigt att anv\u00e4nda som det \u00e4r.<\/p>

HEXACHROME \u2013 F\u00f6rutom de fyra CMYK-f\u00e4rgerna adderar man tv\u00e5 extra f\u00e4rger (hexa=6) f\u00f6r att uppn\u00e5 ett st\u00f6rre tonomf\u00e5ng. Det \u00e4r en variant av sk. HiFi f\u00e4rgseparation.<\/p>

HORUNGE \u2013 Sk\u00f6nhetsfel, n\u00e4r en ensam textrad hamnat \u00f6verst p\u00e5 en sida.<\/p>

HUVUD \u2013 \u00d6versta delen av en sida eller trycksak.<\/p>

H\u00c5LNING \u2013 F\u00f6r att kunna s\u00e4tt in trycksaken i p\u00e4rmar. Den h\u00e5lning som passar i svenska p\u00e4rmar kallas trioh\u00e5lning (ej internationell standard).<\/p>

H\u00d6GDAGER \u2013 Bildens ljusaste partier.<\/p>

H\u00d6GUPPL\u00d6ST BILD \u2013 Bild med tillr\u00e4ckligt h\u00f6g uppl\u00f6sning f\u00f6r det valda trycket. Tex. 300 dpi f\u00f6r f\u00e4rgbilder, 800 dpi f\u00f6r streckbilder.<\/p>

I<\/h2>

ICC-PROFIL \u2013 En standard f\u00f6r att beskriva kul\u00f6regenskaper p\u00e5 exempelvis skrivare, scanner, sk\u00e4rmar. Skapad av ICC, International Color Consortium.<\/p>

INDESIGN \u2013 InDesign \u00e4r ett layoutprogram fr\u00e5n Adobe och ing\u00e5r i CC-samlingen.<\/p>

INGRESS \u2013 Inledning till artikel.<\/p>

INLAGA \u2013 Inneh\u00e5llet innanf\u00f6r omslaget i exempelvis en broschyr eller tidning.<\/p>

INTAG \u2013 Inst\u00e4llningar och f\u00f6rberedelser som g\u00f6rs i en tryckpress innan upplagan b\u00f6rjar att tryckas.<\/p>

INPLASTNING \u2013 N\u00e4r broschyr eller liknande information \u00e4r omgiven av ett plastat omslag.<\/p>

J<\/h2>

JPEG \u2013 Komprimerad grafikfil, \u00e4ven kallat jpg. Samma i alla datorplattformer.<\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

K<\/h2>

KALIBRERA \u2013 Att st\u00e4lla in och justera en process s\u00e5 att den st\u00e4mmer mot givna riktm\u00e4rken.<\/p>

KAPIT\u00c4LER \u2013 Versaler som h\u00f6jdm\u00e4ssigt \u00e4r lika stora som gemener.<\/p>

KERNING \u2013 Att justera bokstavspar d\u00e4r visuellt onormala avst\u00e5nd uppkommit mellan bokst\u00e4verna.<\/p>

KLAFF \u2013 F\u00f6rslutningsflik p\u00e5 kuvert.\u00a0<\/p>

KLAMRING \u2013 N\u00e4r falsade ark s\u00e4tts ihop med metallklammer i ryggen.<\/p>

KORREKTUR \u2013 Dokument som ska granskas med avsikt att uppt\u00e4cka fel eller misstag.<\/p>

KRYPNING \u2013 Justering av arkens f\u00f6rskjutning vid tillverkning av en broschyr. G\u00f6rs av repron vid utskjutningen av trycksaken.<\/p>

KURSIV \u2013 Text som lutar, oftast \u00e5t h\u00f6ger.<\/p>

KUVERTERING \u2013 Maskinell hantering f\u00f6r att placera det tryckta inneh\u00e5llet i tillh\u00f6rande kuvert.<\/p>

K\u00c4GEL \u2013Radavst\u00e5ndet mellan en textrads baslinje och n\u00e4stf\u00f6ljande textrads baslinje.<\/p>

L<\/h2>

LACKERING \u2013 Ytbehandling av papper efter tryck f\u00f6r att f\u00e5 en blank yta. Helt\u00e4ckande eller partiellt.<\/p>

LAMINERING \u2013 Bel\u00e4ggning av ett plastbaserat ytskikt, finns i b\u00e5de blankt och matt utf\u00f6rande.<\/p>

LAYOUT \u2013 Placeringen av text och bilder.<\/p>

LIMBINDNING \u2013 Teknik f\u00f6r att binda in tjockare trycksaker som exemplevis tidningar och b\u00f6cker. Arken ruggas och limmas i ryggen.<\/p>

LOGOTYP \u2013 F\u00f6retagsnamn skrivet med valt teckensnitt, f\u00e4rg eller symbol.<\/p>

L\u00c5GUPPL\u00d6ST BILD \u2013 Exempel p\u00e5 l\u00e5g uppl\u00f6sning \u00e4r 72 dpi. Klarar oftast inte kraven i offset. En h\u00f6guppl\u00f6st bild som \u00e4r tryckbar med god kvalitet har 300 dpi i uppl\u00f6sning.<\/p>

M<\/h2>

MAGENTA \u2013 Den r\u00f6da f\u00e4rgen i Europaskalan.<\/p>

MOAR\u00c9 \u2013 St\u00f6rande m\u00f6nster i en bild som bildas n\u00e4r tv\u00e5 felinst\u00e4llda rastervinklarna trycks ovan p\u00e5 varandra.<\/p>

N<\/h2>

NAPPNING \u2013 N\u00e4r tryckf\u00e4rgen sliter loss pappersfibrer fr\u00e5n papperet.<\/p>

NOPPOR \u2013 Pappersfragment som f\u00e4rgen slitit loss fr\u00e5n papperet, vid s\u00e5 kallad nappning, och som har fastnat p\u00e5 gummiduken eller tryckpl\u00e5ten, ger prickar i duken.<\/p>

O<\/h2>

OBESTRUKET PAPPER \u2013 Ett papper som inte har bestrukits. De flesta obestrukna papper ytlimmas f\u00f6r att f\u00e5 en god ytstyrka. N\u00e5gra exempel p\u00e5 obestrukna papper \u00e4r brev- och kopieringspapper eller papper till pocketb\u00f6cker.<\/p>

OBLAT \u2013 Liten, ofta sj\u00e4lvh\u00e4ftande etikett som anv\u00e4nds f\u00f6r att tex. f\u00f6rsluta kuvert eller f\u00e4sta svarskort.<\/p>

OCR-L\u00c4SNING \u2013 Optical Character Recognition, optisk l\u00e4sning av tryckta eller skrivna tecken. (Se inbetalningskort).<\/p>

OFFSETTRYCK \u2013 Tryck med hj\u00e4lp av plan pl\u00e5t. Tryckpl\u00e5ten \u00f6verf\u00f6r trycket till en cylinder med en gummiduk, som i sin tur pressar det \u00f6ver p\u00e5 papper.<\/p>

OMFL\u00d6DNING \u2013 N\u00e4r radfallet i ett dokument ofrivilligt f\u00f6r\u00e4ndras, tex vid byte av font.<\/p>

OMF\u00c5NG \u2013 Antalet sidor i en trycksak.<\/p>

OMKAST \u2013 Utskjutning f\u00f6r dubbelsidigt tryck d\u00e4r man f\u00f6rst trycker b\u00e5de fram- och baksida p\u00e5 ett ark, med samma pl\u00e5t.<\/p>

OPACITET \u2013 M\u00e5tt p\u00e5 en trycksaks genomskinlighet. Ju mer genomskinligt ett papper \u00e4r desto l\u00e4gre opacitet har det.<\/p>

OPTISKA MITTPUNKTEN \u2013 Den punkt p\u00e5 ett papper som av \u00f6gat uppfattas som mittpunkten. Den egentliga mittpunkten ligger ca. 10 % l\u00e4gre. Anv\u00e4nds ofta vid placering av titel p\u00e5 en bok eller p\u00e4rm.<\/p>

P<\/h2>

PAGINA\/PAGINERING \u2013 Sidnumrering av en trycksak.<\/p>

PARALLELLFALSNING \u2013 Ett s\u00e4tt att falsa en folder s\u00e5 att vecken ligger parallellt.<\/p>

PASSM\u00c4RKE \u2013 Med hj\u00e4lp av ett passm\u00e4rke i varje h\u00f6rn av en trycksak st\u00e4ller man in passningen i de fyra f\u00e4rgerna i tryckpressen.<\/p>

PDF \u2013 Portable Dokument Format. Ett format som \u00e4r plattformsoberoende. Ett format skapat av Adobe och \u00e4r standard vid trycksaksproduktion.<\/p>

PERFORERING \u2013 Bearbetning som g\u00f6r det enklare att riva av en del av en trycksak, exempelvis en talong.<\/p>

PITSTOP \u2013 Ett program d\u00e4r man kontrollerar att en PDF-fil \u00e4r f\u00e4rdig f\u00f6r tryck.<\/p>

PIXEL \u2013 Bildelement i en dator. Antal pixlar per tum anger bildens eller sk\u00e4rmens uppl\u00f6sning.<\/p>

PLANO \u2013 Ett plant, ovikt pappersark.<\/p>

PLOTTER \u2013 Skrivare med l\u00e4gre uppl\u00f6sning \u00e4n f\u00f6rprovtrycket som anv\u00e4nds f\u00f6r att kontrollera utskjutningen.<\/p>

PMS \u2013 Pantone Matching System. F\u00e4rgblandningssystem f\u00f6r att ange dekorf\u00e4rger.<\/p>

POSTSCRIPT \u2013 Sidbeskrivningsprogram skapat av Adobe som blivit till standard f\u00f6r grafiska utskrifter.<\/p>

PPI \u2013 Pixels per inch, anger uppl\u00f6sning\/kvalitet p\u00e5 digital bild.<\/p>

PREFLIGHT \u2013 Att med hj\u00e4lp av speciella program g\u00e5 igenom, kontrollera och justera dokument och deras best\u00e5ndsdelar inf\u00f6r utskrift p\u00e5 film eller tryckpl\u00e5t.<\/p>

PREPRESS \u2013 Namn p\u00e5 den avdelning p\u00e5 ett tryckeri som hanterar f\u00e4rgseparationer, utskjutning och tryckpl\u00e5tar.<\/p>

PRESSLACK \u2013 En skyddslack som ger lite extra glans. Kan tryckas p\u00e5 i ett vanligt f\u00e4rgverk.<\/p>

PRIMA OCH SEKUNDA \u2013 Sidorna p\u00e5 ett tryckark. Prima \u00e4r den sida som inneh\u00e5ller arkets f\u00f6rsta sida och sekunda den motsatta.<\/p>

PRINT ON DEMAND \u2013 Digital framst\u00e4llningsmetod som m\u00f6jligg\u00f6r sm\u00e5 volymer, \u00e4ndringar och minskade ledtider. Traditionell lagerh\u00e5llning \u00e4r ej n\u00f6dv\u00e4ndig.<\/p>

PR\u00c4GLING \u2013 Neds\u00e4nkta eller upph\u00f6jda bokst\u00e4ver\/grafik p\u00e5 papper.<\/p>

PUNKTF\u00d6RSTORNING \u2013 Rasterpunkternas storlek \u00f6kar alltid, mer eller mindre, vid tryck. Hur mycket beror p\u00e5 vilket papper som anv\u00e4nds. Ju st\u00f6rre punkterna \u00e4r desto m\u00f6rkare blir trycket. F\u00f6r att motverka detta kan man kompensera f\u00f6r punktf\u00f6rstoring med hj\u00e4lp av en ICC-profil.<\/p>

R<\/h2>

RADFALL \u2013 Hur en text i en spalt bryts i h\u00f6germarginalen.<\/p>

RASTER \u2013 Bilder delas in i raster, punkter i rut- eller linjeformade m\u00f6nster.<\/p>

RASTERT\u00c4THET \u2013 T\u00e4theten anges i linjer per tum p\u00e5 de punkter som bygger upp bilder och f\u00e4rgtoner i tryck. Ju t\u00e4tare rastert\u00e4thet desto b\u00e4ttre bild\u00e5tergivning.<\/p>

RGB \u2013 R\u00f6d, Gr\u00f6n och Bl\u00e5. Additivt kul\u00f6rsystem som anv\u00e4nds i exempelvis bildsk\u00e4rm och scannrar.<\/p>

RIP \u2013 Raster Image Processor, dator som tolkar PostScript-koder och vidarebefordrar text och bilder inf\u00f6r utskrift.<\/p>

RULLOFFSET \u2013 Offsettryckning d\u00e4r pappret sitter p\u00e5 stora rullar.<\/p>

S<\/h2>

SATSYTA \u2013 Omr\u00e5det innanf\u00f6r marginalerna p\u00e5 en sida d\u00e4r text och bild placeras.<\/p>

SCREENTRYCK \u2013 Tryckmetod som oftast anv\u00e4nds vid stora format eller d\u00e4r materialet s\u00e5 kr\u00e4ver.<\/p>

SEKUNDA \u2013 Tryckarkets baksida \u2013 motsats till Prima.<\/p>

SK\u00c4RM\u00c4RKE \u2013 Linjer som markerar var en trycksak ska besk\u00e4ras.<\/p>

SK\u00c4RNING \u2013 Man sk\u00e4r papperet till \u00f6nskad storlek f\u00f6r att passa tryckpressen eller den f\u00e4rdiga trycksaken f\u00f6r att f\u00e5 r\u00e4tt format med j\u00e4mna fina kanter.<\/p>

SK\u00c4RSM\u00c5N \u2013 Det omr\u00e5de utanf\u00f6r sk\u00e4rm\u00e4rkena som sk\u00e4rs bort fr\u00e5n det tryckta arket.<\/p>

SK\u00d6N OCH VIDERTRYCK \u2013 N\u00e4r man trycker prima- och sekunda (fram- och baksida) av ett pappersark samtidigt.<\/p>

SLITSAR \u2013 Stansade sk\u00e5ror p\u00e5 t.ex. mappar att f\u00e4sta visitkort i.<\/p>

SLUTKORREKTUR \u2013 Absolut sista korrektur innan man ska b\u00f6rja trycka.<\/p>

SMETNING \u2013 Arken smetar f\u00e4rg p\u00e5 varandra. Tryckfenomen som uppst\u00e5r n\u00e4r man har f\u00f6r mycket tryckf\u00e4rg p\u00e5 tryckarket, eller d\u00e5 f\u00e4rgen inte har hunnit torka.<\/p>

STANSNING \u2013 Efterbearbetning d\u00e4r man sk\u00e4r och bitar med hj\u00e4lp av en form. Anv\u00e4nds exempelvis vid tillverkning av mappar, dekaler och olika former av l\u00e5dor.<\/p>

SVANENM\u00c4RKNING \u2013 System f\u00f6r milj\u00f6v\u00e4nliga produkter. Produkterna uppfyller vissa krav eller riktm\u00e4rken. Tryckerier erh\u00e5ller ett licensnummer f\u00f6r att anv\u00e4ndas tillsammans med symbolen.<\/p>

SV\u00c4LLNING \u2013 Metod f\u00f6r att f\u00f6rhinda effekten av misspass i trycket.<\/p>

S\u00c4RTRYCK \u2013 Separat tryckning i mindre upplaga av t ex en artikel ur en tidning eller ett kapitel ur en bok, oftast f\u00f6r f\u00f6rfattarens r\u00e4kning i reklam- eller informationssyfte.<\/p>

T<\/h2>

TABLOIDFORMAT \u2013 Formatet av en halv tidningssida, anv\u00e4nds fr\u00e4mst av kv\u00e4llstidningar. Exempel p\u00e5 tabloidformat \u00e4r 280 x 385 mm med en tryckyta p\u00e5 252 mm + 10 mm bunt x 360 mm, d.v.s. ungef\u00e4r A3.<\/p>

TECKENSNITT \u2013 En upps\u00e4ttning bokst\u00e4ver, siffror och tecken med ett karakteristiskt och genomg\u00e5ende utseende.<\/p>

TIFF \u2013 \u201dTagged Image File Format\u201d \u00e4r ett filformat som anv\u00e4nds f\u00f6r h\u00f6guppl\u00f6sta bitmat-baserade bilder.<\/p>

TILLTRYCKNING \u2013 N\u00e4r man skall trycka upp ytterligare exemplar av samma trycksak.<\/p>

TONPLATTA \u2013 Enf\u00e4rgad yta med en ton av en eller flera tryckf\u00e4rger.<\/p>

TRIOH\u00c5LNING \u2013 Den vanliga h\u00e5lningen som anv\u00e4nds f\u00f6r svenska p\u00e4rmar (ej internationell standard).<\/p>

TRYCKBARHET \u2013 Ett m\u00e5tt p\u00e5 papperets tryckduglighet.<\/p>

TRYCKORT \u2013 Uppgifter om var och n\u00e4r trycksaken producerats.<\/p>

TRYCKPL\u00c5T \u2013 Tryckpl\u00e5tar f\u00f6r offsettryck f\u00f6r \u00f6ver f\u00e4rgen till gummiduksvalsen som sedan trycker f\u00e4rgen p\u00e5 pappret. \u00c4r tillverkade av aluminium.<\/p>

TRYCKYTA \u2013 Det maximala utrymmet f\u00f6r tryck, oftast lite mindre \u00e4n faktiska storleken.<\/p>

TYPOGRAFI \u2013 Utformning och kombinationen av typsnitten i en trycksak eller text.<\/p>

TYPSNITT \u2013 Se teckensnitt.<\/p>

U<\/h2>

UPPLAGA \u2013 Antal exemplar som tillverkas av en trycksak.<\/p>

UPPL\u00d6SNING \u2013 Antal pixlar i en bild. Avg\u00f6r kvaliten p\u00e5 bilder i tryck. M\u00e4ts i ppi (pixel per inch) eller dpi (dots per inch).<\/p>

UTFALL \u2013 Bilder eller objekt som skall ligga \u00e4nda ut i sidans kant m\u00e5ste g\u00f6ras med utfall, dvs l\u00e4ggas en bit utanf\u00f6r sidans slutformat, minst 3 mm.<\/p>

UTSKJUTNING \u2013 Att placera ut sidor i trycksaken enligt ett speciellt schema till f\u00e4rdiga tryckmontage lika stort som tryckarken. Hur sidorna skall placeras styrs av den efterbehandling som ska anv\u00e4ndas.<\/p>

UV-LACK \u2013 Lackering av tryckark, ger ett djupt glansigt utseende, som h\u00e4rdar med UV-ljus. Kan ske \u00f6ver hela tryckarket eller p\u00e5 delar av den tryckta ytan, s\u00e5 kallad partiell lackning.<\/p>

V<\/h2>

VARIABELT TRYCK \u2013 Teknik som m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar s\u00e5som att byta texter och bilder fr\u00e5n tryckark till tryckark. Digitala tryckmetoder, d\u00e4r det finns m\u00e5nga m\u00f6jligheter till variation i trycket.<\/p>

VEKTORISERING \u2013 Att g\u00f6ra om en pixelbaserad bild, text eller logotyp till vektorgrafik.<\/p>

VERSALER \u2013 Stora bokst\u00e4ver. Motsatsen till gemener.<\/p>

VINJETTERING \u2013 Se fril\u00e4ggning.<\/p>

W<\/h2>

WIRE-O \u2013 Typ av spiralbindning med plastbelagd tr\u00e5d, anv\u00e4nds ofta till manualer och skrivblock som uppslagna kan ligga helt plant.<\/p>

XYZ\u00c5\u00c4\u00d6<\/h2>

YTVIKT \u2013 \u00c4ven kallat gramvikt. Anges i gram per m2.<\/p>

\u00c4KTA UPPSLAG \u2013 Ett \u00e4kta uppslag \u00e4r tv\u00e5 sidor i en trycksak som sitter ihop i ett och samma ark.<\/p>

\u00d6VERTRYCK \u2013 N\u00e4r man trycker en f\u00e4rg ovanp\u00e5 en annan, t ex en text ovanp\u00e5 en tonplatta, och f\u00e4rgerna blandas med varandra och bakgrundsf\u00e4rgen i tonplattan lyser igenom texten.<\/p>

\u00d6VERUPPLAGA \u2013 Om tryckeriet av n\u00e5gon anledning producerat fler exemplar av en trycksak \u00e4n vad som best\u00e4llts kallas det f\u00f6r \u00f6verupplaga. Tryckerier har r\u00e4tt att ta betalt f\u00f6r en viss \u00f6verupplaga.<\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Grafisk ordlista Grafisk ordlista A ACROBAT READER \u2013 Program som beh\u00f6vs f\u00f6r att kunna l\u00e4sa PDF-filer. Kan h\u00e4mtas hem kostnadsfritt fr\u00e5n Adobe Acrobats hemsida. www.adobe.com. ACROBAT DISTILLER \u2013 Program f\u00f6r att skapa pdf-filer fr\u00e5n en postscriptfil. AKROMATISK F\u00c4RGSEPARATION (GCR) \u2013 F\u00e4rgm\u00e4ngden av cyan, magenta och gult minskas i m\u00f6rka partier och ers\u00e4tts med motsvarande m\u00e4ngd […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-255","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/additio.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/255","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/additio.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/additio.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/additio.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/additio.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=255"}],"version-history":[{"count":17,"href":"http:\/\/additio.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/255\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":403,"href":"http:\/\/additio.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/255\/revisions\/403"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/additio.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=255"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}